fotoskolan-fotografiska termer

Fotoskolan eller bara en snabb fotokurs om hur din kamera fungerar

Det finns hundratals olika termer och förkortningar som används i samband med fotografering eller bildbehandling Att lära sig fotografera verkar vara en tuff uppgift – särskilt när du kommer i kontakt med alla typer av tekniska termer för allra första gången.  Oavsett om du fotograferar med din allra första digitala kamera eller fotat länge men bara på automatik, läs vidare så får du lite mera kött på benen.

Olika fotograferings läggen

M Manuellt: Du bestämmer bländare och slutare manuellt
A: Aperture Priority Du bestämmer bländare och kameran justerar lämplig slutartid
S: Shutter Priority Du bestämmer slutartid och kameran justerar bländaren
P: Program Kameran väljer själv en lämplig kombination av bländare och slutare.
Det finns andra typer av olika automatik så som Porträtt/Macro/Landskap/Smart AUTO mm

Bländare

 Enkelt uttryckt är att öppningen är storleken på öppningen inne i själva objektivet. Tänk på denna öppning som ett fönster.Är fönstret litet kommer endast lite ljus igenom …Är fönstret stor kommer mera ljus igenom.  En vidöppen bländare släpper mer ljus in i bilden för ett ljusare foto, medan en mindre bländare släpper in mindre ljus. Bländaren mäts i f/stopp; ett litet (som siffra) f/stop som f / 1.8 är en stor öppning, medan ett stort (som siffra) f-stop som f / 22 är en mycket smalare öppning. Bländaröppning är en av tre kamerainställningar som avgör bildens exponering eller hur ljus eller mörk bilden är. Bländare påverkar också hur mycket av bilden är i fokus – stora bländare har ganska litet skärpedjup som gör att endast motivet är skarp och inget annat framför eller bakom motivet. Ett annat exempel om bländarens funktion är vattenkranen. Tänk att du öppnar vattenkranen bara lite gran …det rinner endast en smal stråle. När du öppnar mer då forsar det fram vattnet. Tänk på vattenkranen för att få en ide om hur bländare fungerar
Bländare har sina namn och de vanligaste är F/1,4 , F/2, F/2,8, F/4, F/5,6, F/8, F/11, F/16 F/22 och så vidare.
Trots det konstiga siffrorna varje bländare som är till höger av en annan släpper in HÄLFTEN så mycket ljus.
Alltså F/4 släper in DUBBELT så mycket ljus som F/5,6.
Exempel: Det betyder att F/1,4 släpper in 64 gånger mera ljus är F/11.
Tänk dig nu så här : Antar att du ska fotografera något och du tänder 64 lampor för att fota med bländare F/11.
Du tänker om och vill fota med bländare F/1,4. Hur många lampor måste du släcka?

fotoskolan-fotografiska termer
fotoskolan-fotografiska termer

Slutartid

Slutartiden är den del av kameran som öppnas och stängs för att släppa in ljus och ta en bild. Slutarhastigheten är hur länge slutaren förblir öppen, skriven i sekunder eller bråkdel på en sekund, som 1/1000 s.  Ju längre slutaren förblir öppen, desto mer ljus släpps in. (tänk åter igen på vattenkranen. Ju längre kranen är öppen desto mera vatten kommer att rinna igenom. Allt som rör sig medan slutaren är öppen blir en oskärpt, därför är det viktigt att skaffa en stativ om vi använder långa slutartider. Det slutar tider som ’är vanligast i kamerorna är 30″, 15″, 8″, 4, 2″ , 1″(<- hela sekunder bråkdelar av en sekund ->) 1/2, 1/4, 1/8, 1/15, 1/30, 1/60, 1/125, 1/250, 1/500, 1/1000, 1/2000, 1/4000, 1/8000 och så vidare
Som du märker även slutartider är antigen hälften eller dubbelt så långa. dvs 1/60 sekund är hälften så lång än en 1/30, och därmed kortare slutartid

Kombinera slutare och bländare

Om du ska kombinera en slutartid och en bländare kan du göra det exakt som du vill bara att du följer en enkel regel: Om du ska halvera ljuset (genom att använda en mindre bländare måste du fördubbla slutartiden så att balansen bibehålls.
För att gå tillbaka till vattenkranen: Om du sta låta hälften så mycket vatten rinna igenom kranen måste du fördubbla tiden annars blir vattenglasset halvfull.

OM du fotar med f/4 och slutartid 1/1000 sek vad behöver du för bländare om du ska öka tiden till 1/250 sek

ISO talet

ISO talet är hur känsligt kamerans sensor är. Sensor är en platta inne i kameran som tar emot ljuset. När slutaren öppnas, ljuset går igenom slutaren & bländaren och hamnar på sensorn. Vi kan justera hur känslig en sensor ska vara och känsligheten mäts i ISO (International Standard Organisation) Det finns många ISO tal men det vanligaste i fotosammanhang är numera 100, 200, 400, 800, 1600, 3200, 6400, 12800 och så vidare.
Tänk på att när ISO fördubblas då blir sensorn dubbel så känslig. Om du har en sensor som är DUBBEL så känslig du kan justera både bländare eller slutartid för att strypa bort det exta ljuset som annars kommer att göra vår bild överexponerad.

Kombinera slutare och bländare och även ISO

NU har vi tre olika parametrar att tänka på och där kommer in magin som många inte har förstått.
Det är upp till oss att bestämma om vilken kombination vi ska använda. Det finns inget rätt eller fel och alla kombinationer kan ge olika resultat. Det är anledningen att alla fotografer som fotar samma scen kan komma att fota helt olika bilder.
Exempel Kalle och hans syster Emily är ute och fotograferar tillsammans. De ska fotografera samma scen en landskapsbild med solnedgången i horisonten. Det blåser lite och ljuset är knappt. Det är skymning. Kalle bestämmer att använda Slutartid 1/60 sek, bländare F/5,6 och ISO 800. Den kombinationen passar honom bra eftersom han har ingen stativ och vill inte använda längre tid för att inte skaka kameran. Den blir en bra exponerad bild.
Emily har stativet med. Hon komponerar sin bild på samma sätt som Kalle men vrider slutartiden till 1/2 sekund , bländare F/16 och sänker ner ISO till 200. Hennes bild blir exakt lika bra exponerad som Kalles men det finns några få skillnader:
Det första och tydligaste skillnad är att skärpedjupet på Emilys bild blir så mycket större. Man ser tydligt och skarpt detaljer som finns på marken närmare kameran. Man ser inte dem på Kalles bild. ( små bländare ger större skärpedjup som vi ska se i nästa stycket)
En annan skillnad är att på Emilys bild buskar och träd har hunnit röra på sig i blåsten och grenarna och löven är suddiga medan stenar och trästammar är knivskarpa.
Det är alltså två helt olika bilder trots att de har använd samma typ av kamera och objektiv. Din kunskap och hur du behärskar din utrustning kan göra skillnad.

Skärpedjup

Skärpedjup hur mycket av bilden som är i fokus och är skarp. Skärpedjupet beror på 4 olika faktorer
Bländaren: Stor bländare bjuder på kort skärpedjup medan när du bländar ner ökar skärpedjupet. I portättbilder vill man inte ha så mycket detaljer av själva bakgrunden därför använder man ofta stor bländare (liten siffra)
Objektivets fokalavstånd: Ju större fokalavstånd ett objektiv har desto kortare skärpedjup har den när allt annat är lika.(Vi ska titta vidare på fokalavståndet snart)
Avståndet från motivet: Om motivet är närmare kameran skärpedjupet blir kortare om det är längre bort ökar skärpedjupet.
Sensorstorlek:En stor sensor har kortare skärpedjup medan en liten sensor har nästan oändlig skärpedjup.
Exempel: Du vill fotografera en porträttbild och du absolut vill ha jättekort skärpedjup.
Välj din utrustning och avstånd: Kamera i crop format eller kamera i full format (större)
Objektiv 50 mm F/1,8 eller objektiv 85 mm F/1,8
Avstånd till motivet 2 meter eller 3 meter
Varför valde du det?

snabb fotokurs
En stor bländare ger kort skärpedjup. Använder man full format kamera och fotar man nära har man ännu kortare skärpedjup.

Exponering

Exponering är hur ljus eller mörk en bild är. En bild skapas när kamerasensorn exponeras för ljus. Ett mörkt foto betraktas som underexponerat, eller så exponerades det inte för tillräckligt med ljus. Ett ljust foto är resultat av överexponering, för för mycket ljus helt enkelt. Exponeringen styrs genom bländare, slutartid och ISO.

Exponeringsmätare

Kameran har inbygd en exponeringsmätare för att kunna räkna ut hur mycket ljus den behöver. Kameran mäter ljuset enligt en princip att många olika mörka och ljusa toner ska finnas i samma bild. Blandningen av alla mörka och ljusa toner gör att kameran ”tror” att bilden är rätt exponerad när den totala blandningen av toner ger en grå resultat som reflekterar tillbaka 18% av fallande ljuset. Det är gamla Kodak som tog fram den gråa kortet som alla världens ljusmätare fungerar även idag.
Detta är praktiskt men det betyder att om motivet inte har en blandning av mörka och ljusa toner kommer mätningen att bli felaktigt. Detta händer ofta när motivet är för ljus eller för mörk. Då behöver vi korrigera mättningen genom att använda exponeringskompensation.

Exponeringskompensation

Exponeringskompensation är ett sätt att säga kameran att du vill att exponeringen ska vara ljusare eller mörkare. Exponeringskompensation kan användas i vissa automatiserade lägen och halvautomatiska lägen som bländarprioritet. Det mäts i ljusstopp, med negativa siffror som resulterar i en mörkare bild och positiva bilder som skapar ett ljusare skott.

Vitbalans

Dina ögon anpassas automatiskt till olika ljuskällor, men en kamera kan inte göra det – det är därför du ibland tar en bild och den ser väldigt blå eller mycket gul ut. Om du använder rätt vitbalansins kommer det vita i verkligheten verkligen att vara vitt på fotot. Det finns en automatisk vitbalansinställning, men som alla automatiska inställningar är den inte alltid korrekt. Du kan använda en förinställning baserad på vilket ljus du fotograferar i. De flesta kameror har val som Dagsljus, blixt, glödlampa, molnigt väder, och flera olika lysrörs vitbalans. Sen finns det en exakt vibalansering med Kelvin grader och en custom vitbalans. Visa kkameror erbjuder andra exotiska läggen som undervatten vitbalans mm.
Du behöver inte justera vitbalans om du fotar i Raw format. Du kommer att justera den i efterbehandling istället.

Filformat- Upplösning

Filformatet är hur kameralinsen spelar in bilden eller bildfilen. Rå filer innehåller mer information än JPG, vilket gör dem mer lämpliga för fotoredigering i olika redigeringsprogram. Är du nybörjare med fotografering kan råformat och efterföljande bildbehandlingen att bli för häftigt steg att ta. Det kräver kunskap och risken är att du blir besviken. Du kan fortfarande fotografera i RAW och JPG och spara RAW för senare när du lär dig mer om bildbehandling.
När du fotar JPG format kan du välja kvalitet och storlek på filerna. Ju bättre kvalitet och större storlek desto större plats kommer bilderna att ta …dvs du får plats med mindre antal bilder på minneskortet. Detta är inte problem numera när på ett vanligt kort kan flera tusen bilder lagras. Spelar du in video också kan du vara lite mera försiktig då den fyller upp kortet snabbare!


Single-Continuerlig bildtagning

Kameror kan fotografera en bild i taget eller flera bilder så länge du trycker ner avtryckarknappen.
Single heter det när kameran tar endast en bild och Continuerlig när den fortsätter att ta bilder tills du har släppt knappen.
Continuerligt kan finnas i low eller high och den fotar då långsammare eller snabbare

bird safari
Det gäller att fota med kontinuerligt bildtagning och även följande AF för att kunna få en bra bild.

Bracketing

Bracketing är proceduren där kameran fotograferar flera bilder enligt en förprogramerad metod som du bestämmer. Det kan handla om att fota 3, 5 eller 7 bilder med olika exponeringar så som ett eller 2 steg emellan. En vanlig bracketing som jag använder för det mesta är 3 bilder med 2 steg emellan. Till exempel en normal exponering en under exponering med 2 steg och en överexponering med 2 steg. Dessa bilder kan man senare kombinera till en enda som har bättre dynamisk omfång, dvs mera detalj på det mörka partierna och mera detalj på de ljusa delarna.

Mätmetod

Mätmetoderna finns i cameran ifall vi vill mäta ljuset på ett annat sätt. Olika mätmetoder kan vara centumvägd , Matrix, spotmätare mm

Självutlösare

Vist kam man ta selfies med våra kameror. Då är det enklast att använda självulösaren. Självutösaren kan vara programerad att ta en bild på 2-5-10 sekunder men också att fota flera bilder i rad. Visa kameror kan också ha ett smile lägge där bilden tas när vi smilar.

Fokusering

När dina ögon fokuserar på ett objekt som är nära dig, kommer objekten långt borta att vara suddig. Det vanliga fotografibegreppet ”fokus” har samma betydelse. Något som är i fokus är skarpt, medan ett objekt som är utanför fokus inte är skarpt. Olika fokusområden avgör om kameran fokuserar på flera punkter eller en användarvalt punkt. På de flesta kameror kan du välja zoner där fokuserings punkter finns men även flyttbara punkter som du kan placera var du vill (i princip).
Fokuseringen kan ske så fort du trycker på avtryckarknappen men också det kan ske kontinuerligt hela tidel eller få fort du tar i kameran,
Du kan även bestämma om du vill fokusera manuellt och då är AF helt bortkopplat.
Som regel när du fotar statiska motiv kan du ställa AF på single (AF-S) och när motivet rör på sig kan du använda Continuous. (AF-C)

Brännvidd/objektiv

Brännvidden beskriver avståndet i millimeter mellan linsen och bilden den bildar på filmen. Den informerar om vinkeln och förstoringen. I huvudsak är brännvidden hur ”zoomade in” dina bilder kommer att visas.
Ett vidvinkel objektiv ”ser” ett bredare fält och en teleobjektiv ett lite snävare vinkel. Ett zoom objektiv kan klara både och och priset man betalar då är att man får i regel ett mörkare objektiv. dvs det går inte att öppna bländare lika mycket som på fasta objektiv.
Ett proffs zoom objektiv 70-200 F/2,8kan kosta 20-30000 kr men är fortfarande ett steg mörkare än en 100 mm f/2. Konsument zoomar är mycket billigare än så och ännu ”mörkare” vilket gör att de blir svåra att använda utan stativ vid låg ljus situationer.

brännvid

Blixt

Din kamera har troligtvis en inbygd blixt, det är nästan bara proffskameror som inte har det. Det är inte så mycket att räkna med oftast är inbyggda blixtar smala och svaga. Dessutom sitter alltid fast vid kameran och det är inte den optimala lägget för en blixt att sitta. Men det finns i alla fall där. Blixt synkroniseras med kameran för att lysa medan slutaren är öppen. Eftersom slutaren är inte öppen vid alla slutartider över hela ytan finns en begränsning på vilka tider kan blixten användas. Dessa tider är ofta 1/200 eller 1/250 eller långsammare.

Om du vill fota med blixt är bäst att du skaffar en system som är lite mer flexibel. Jag har under några år använd mig av en Godox 860 V speedlight med mina Sony kameror och kan rekommendera både den och en x31 sändare som sitter på kameran. Denna kombo klarar att trådlöst trigga blixten så att du behöver inte ha den på kameran. Dessutom klarar den att mäta ljuset rätt på TTL automatik och erbjuder HSS High speed blixt sync. så du kan fota med kortare tider om du vill (typ 1/8000 sek)

Stativ

långtidsexponering

Stativ är det som håller din kamera stabil när DU inte kan göra det! Stativet är mer eller mindre oumbärlig för visa typer av fotograferingar.
Naturfotografer använder stativ både för stabilitet och avlastning (utrustningen väger mycket när man fotar natur/djur/fåglar.
Landskapsfotografer lkan inte leva utan stativ. När man fotar i skymningen med bländare F/16 blir oftast slutartider på en eller flera sekunder.
Sportfotografer använder stativ med ett ben … Snabbare att rikta och väldigt avlastande. De använder också tunga objektiv!
Jag som porträttfotograf använder också stativ. Jag gillar att gå runt motivet och småprata och fixa utan att ha kameran i handen. Mina motiv slappnar av bättre och glömmer bort att kameran finns … det blir bättre bilder.

Men framförallt finns en grej som är viktigt för dig som kanske inte är renodlad porträtt eller landskap eller sport eller naturfotograf. Stativet kommer att ge dig flexibilitet och öppna upp för att du kan utnyttja hela potensialet av din kreativitet och utnyttja din kamera på bästa sätt. Stativet gör att du får använda fritt kameran utan att vara rädd att få skakiga bilder …Så det så!

Vill du läsa om skillnaderna mellan mobilkamera och riktig DSLR. Läs https://www.fotografjannis.se/mobilkamera-eller-riktig-digitalkamera/

EnglishGreekSwedish